Black Lifes Matter – Ett liv släcks
”Black Life Matter” – ropen som skallade världen över för några veckor sedan har för stunden dämpat sig. Så den här texten kan tyckas vara lite sent på bollen, men för att samhällsförändring ska till måste inläggen och debatten fortsätta. När vi pratar om vikten av mångfald, då måste vi också prata vikten om att bekämpa rasismen i alla dess former. Vi får aldrig tystna. Rösterna mot rasism måste fortsätta att eka mellan huskroppar och i medier.
Det händer igen
Den 25 maj i år, mitt under brinnande coronapandemin, kämpar George Floyd för sitt liv. Han kämpar under 8 minuter och 46 sekunder, innan han till slut avlider. En vit polis har åter igen släckt en svart mans liv. En vit polis som brutalt har ihjäl en svart afroamerikan. Händelsen tog plats i Minneapolis, Minnesota, i USA. Polismannen var Derek Chauvin, 44 år. Chauvin, som blev polis år 2001, hade redan anmälts till polisens avdelning för interna utredningar 18 gånger före den här dagen. Två av fallen ska ha lett till en skriftlig reprimand, enligt TV-kanalen CNN. Den här dagen skulle det sluta i att Chauvin kom att åtalas för mord av andra graden. Med berått mod kväver han den 46-årige George Floyd till döds genom att trycka sitt knä mot Floyds hals.
– I can´t breath!
Det tog 8 minuter och 46 sekunder för Derek Chauvin att kväva George Floyd till döds, samtidigt som två av Chauvins kollegor, J. Alexander Kueng och Thomas Lane, sitter på Floyd. Den tredje, Tou Thao, står snett bredvid och uppmanar folk att hålla sig borta. Många tankar måste ha farit genom George Floyds huvud, parallellt med att en inre panik allt starkare spred sig inombords, vid insikten om att han kanske inte skulle överleva.
– I can´t breath!
Dödsångesten han måste ha känt, när han upprepade gånger bad för sitt liv med dessa ord, väcker kalla kårar.
Falska sedlar kostade liv
Upprinnelsen till händelseförloppet var att George Floyd försökte betala med falska sedlar i en butik. Det kom att kosta honom livet. Om Floyd visste om att sedlarna var falska eller ej får vi troligen aldrig svar på.
Händelsen i sin helhet kom som så många gånger tidigare att filmas av förbipasserande och snabbt förmedlas via sociala medier till omvärlden. Black Lifes Matter–rörelsens hashtagg #BlackLifesMatter kom att användas flitigt. På den videoupptagning jag såg och som jag valt av respekt för George Floyd och hans familj att inte ha med här, hörs en kvinna säga:
– De har just dödat den mannen.
Black Lifes Matter – Våldsamma protester
Vad världen såg väckte berättigat stor avsky och en våg av protester och upplopp följde. Bara i USA följde protester och upplopp i över 70 amerikanska städer. 40 av städerna införde utegångsförbud. De våldsamma protesterna, flera anordnade av Black Lifes Matter-rörelser, kom på flera håll att gå ut över bland annat lokala butiksägare som fick sina butiker krossade och bestulna. I Minneapolis utlös borgmästare Jacob Frey nödläge i 72 timmar.
En mörkläggning misslyckas
När den första obduktionen av Georg Floyd var klar gjordes försök att mörklägga dödsorsaken. Den sas då bero på Derek Chauvins och hans kollegors våld mot Floyd i kombination berusningsmedel och ett underliggande hälsotillstånd. Ingenting stödde här att Georg Floyd dött av kvävning. Familjen ifrågasatte detta och en ny obduktion genomfördes i Hennepin County. Enligt den officiella rapporten från rättsläkarna där, som betecknade dödsfallet som ”homicide”, dog Georg Floyd av ”hjärt-lungstopp som en komplicering av rättsväsendets nedläggning, fasthållning och nacktryck”.
Fakta:
Enligt den lokala TV-kanalen i Minneapolis i Minnesota, KSTP, ska termen ”homicide” användas för att beskriva dödsfall som uppstått genom medvetna handlingar av en eller flera personer. Det kan inbegripa både dråp och mord.
Georg Floyd led av högt blodtryck som underliggande sjukdom. Vid obduktionen fann man spår av både opioiden fentanyl och metamfetamin.
– I got him!
Det som inte får hända händer – igen
Några veckor efter George Floyds brutala död, den 12 juni, sker en allt för vanligt förekommande dödskjutning av en svart afroamerikan i Amerika. Återigen är det en vit polisman som står i centrum som förövare. Det är den 27-årige afroamerikanen Rayshard Brooks som skjuts till döds av den vite polismannen Garrett Rolfe. Den här gången sker det i Atlanta, Georgia. Brooks hade somnat i sin bil i en drive-through-kö utanför snabbmatsrestaurangen Wendy´s. Polisen genomförde en nykterhetskontroll som visade att Brooks var berusad. Handgemäng uppstod där han lyckades få tag i en av polisernas elpistol. Det ledde till att polismannen Rolfe sköt honom till döds.
Garrett Rolfe fick sparken och hans kollega Devin Brosnan, polis sedan år 2018, togs ur tjänst. Rolfe hade tjänstgjort som polis sedan år 2013. År 2016 fick han en reprimand för att ha använt ”tydligt orimligt och onödigt” våld i samband med en biljakt. Efter att ha skjutit Rayshard Brooks, sa Rolfe:
– I got him!
Chris Stewart, Brooks familjs advokat, yrkade på att Garrett Rolfe skulle åtalas för mord. Han poängterade att en elpistol inte är ett dödligt vapen. Till CNN ska ha Stewart ha sagt:
– Jag har haft fall där poliser använt elpistoler på offer och de har då motiverat det med att elpistoler inte är dödliga. Man kan inte ha det på båda sätten.
Polisens övervåld som orsakade Georg Floyds och Rayshard Brooksförtidiga död, är bara två av flera händelser som lett till massiva protester mot den amerikanska polisen. Övervåldet och rasismen inom poliskårerna är vida känt sedan många år tillbaka och ledde till att ”Black Life Matters”-rörelserna startade.
Bland kända dödsfall återfinns
R.I.P: Breonna Taylor, 26 år Louisville, Kentucky, 2020. Philando Castile, 32 år, Falcon Heights, Minnesota, 2016. Paul O´Neal, 18 år, Chicago, Illinois. 2016. Freddie Grey, 25 år, Baltimore, Maryland, 2015. Laquan Mcdonald, 17 år, Chicago, Illinois, 2015. Tamir Rice,12 år, Cleveland, Ohio, 2014. Eric Garner, 34 år, New York, 2014. Michael Brown, 18 år, Ferguson, Missouri, 2014. Oscar Grant, 22 år Oakland, Kalifornien, 2009. Amadou Diallo, 23 år, New York, 1999. Rodney King, 47 år, Los Angeles, Kalifornien, 1992.
”Black Lifes Matters”
Flera av dessa svarta afroamerikaner fanns sedan tidigare med i polisregistret och då är det lätt att döma, men de var människor som borde stå lika inför lagen som alla människor borde. De hade mammor, pappor, barn och även barnbarn. Det fanns livspartners som nu kom att stå ensamma. Alla var de människor – inte en hudfärg!
– Ja, de var människor som gjorde sina egna val i livet – men under vilka förutsättningar?
– Och sen har vi Tamir Rice. Han blev bara 12 år…
I have cried myself to a fitful sleep
Videoreportern Eugene Daniels på tidningen Politico twittrade den 29 maj om sina upplevelser som svart afroamerikan i USA i samband med George Floyds brutala bortgång:
– THREAD: Over the last 3 days, I have cried myself to a fitful sleep. I’m a reporter which means I can’t say everything I want but I will say this: Imagine being in elementary school & your teachers telling your mom how scared they were of you when you walked in class. As a child.
– Imagine being asked by law enforcement “is this car stolen?” multiple times by different cops. Imagine being asked “what drugs do you have in the car” as soon as you hand over your driver’s license. Imagine women clutching their purses when you walk in the elevator for years.
You are a target
– Imagine watching men that look like you die knowing it can happen to you. For 31 years, being a big black man has put a target on me. I am college educated, I live in DC, I work at one of the biggest news orgs in the US & I am still followed in stores.
– I still have police ask me what I’m doing in MY neighborhood. I am not insulated or protected. I am tired. I am scared. All the time. Growing up, I thought if I made people laugh and went to college and smiled, I would be safe. That’s not even close to true.
Black Lifes Matter
Polisvåldet drabbar de mest sårbara
Daniels twittrade också om hur han efter George Floyds död flera gånger tänkt på den tidigare fången Wesley Caines, som han hade intervjuat ett halvår före George Floyds tragiska död, där Caines hade tagit upp hur polisvåldet drabbade de mest sårbara grupperna i det amerikanska samhället: svarta, latinos och fattiga. Daniels skrev att de senaste dagarnas upplopp handlade mycket om ett hurudant USA de här grupperna upplever sig leva i idag.
Black Lifes Matter – Född med ”fel” hudfärg
Det är viktigt att ta till sig att de svarta afroamerikanerna lever i en oerhörd utsatthet. Och det på grund av deras hudfärg. Många lever i getton svåra för oss att relatera till. De utsätts för en konstant strukturell diskriminering från deras egna samhälle – Amerika. Hudfärgen och uppväxtmiljöerna har gett den svarta befolkningen svårforcerade murar att bryta ner för att kunna skapa sig ett likvärdigt liv med den vita medelamerikanen. Deras förutsättningar att skaffa ett som vi kallar det vanligt hyggligt ”Svenssonsliv”, med ett hem i ett tryggt bostadsområde och endast ”ett” jobb vars lön räcker till både hyra, mat, försäkringar, med mera, är för väldigt många ytterst små.
Black Lifes Matter – En skuld att betala
Fattigdomen bland de svarta är starkt märkbar och svårigheterna att förändra sina livsituationer skapar maktlöshet. En maktlöshet, som i samband med George Floyds död genom polisvåld, nu ledde till kraftiga och på sina håll mycket våldsamma protester. Och det i ett land dit deras afrikanska förfäder en gång tvingades till under oerhört grymma omständigheter. Det finns en skuld till den svarta afroamerikanska befolkningen som aldrig går att betala tillbaka. Men det går att ge upprättelse genom erkännande, respekt och ändrade samhällsförhållanden i form av lika rättigheter.
De vitas land – en mörk historia
En vetskap att ha i åtanke är att majoriteten av de svarta afroamerikaner som bor i USA, gör det på grund av den människohandel som pågick så sent som för 150 år sedan. En handel med slavar som pågick under flera århundraden. Slaveriet var ett system där människor betraktades och behandlades som egendom – inte som människor. Fram till år 1867 hade mellan 7 och 10 miljoner slavar skeppats från Afrika till Amerika. Majoriteten av dagens svarta afroamerikaner har alltså inte kommit till USA av fri vilja. Deras förfäder tvingades dit under näst intill obeskrivligt grymma förhållande. De fångades i regel in av slavjägare för att sedan säljas på auktioner. Ofta hamnade på plantager i den amerikanska södern. Små barn kunde slitas från sina mödrar för att säljas vidare.
Det handlade om billig arbetskraft
Slavarna var livegna och fick utföra det arbete som ansågs för tungt eller smutsigt för vita att utföra. I centrum stod behovet av billig arbetskraft. Slaveriet var lagligt och förekom främst i de södra delarna av USA. I vissa stater pågick det ända fram till slutet av det amerikanska inbördeskriget (1861 – 1865). I Amerika förbjöds slaveriet så sent som den 18 december 1865, när det 13:e tillägget till USA:s konstitution ratificerades. Den följdes av Civil Rights Act år 1866.
Kunta Kinte – en sann historia
År 1977 visades Sveriges Television den berömda filmen Rötter. Filmen grundade sig på författarens Alex Haleys egna historiska släktforskning. En släkthistoria med rötter i det amerikanska slaveriet. Huvudpersonen är Haleys anfader Kunta Kinte, bortförd från Gambia år 1767. Har ni inte sett eller läst boken kan jag varmt rekommendera den. Historien är en brutal verklighetsberättelse om slaveriet (varning för stark scen) som sätter djupa men kunskapberikande spår.
Slaveriet rättfärdigades av den rasistiska uppfattningen att mörkhyade människor av afrikanskt ursprung var mindre värda. En rasistisk uppfattning som i allra högsta grad lever kvar än idag – inte bara i USA – utan världen över.
Här finns för mig roten till dagens rasism och som kommer att leva vidare ända tills den dag vi vita sätter ned foten och tar vårt ansvar – för att tillsammans bygga broar grundade på lika värde oavsett hudfärg. Den kommer att leva kvar ända tills vi inte längre bara pratar om vikten av mångfald utan även efterlever den.
Black Lifes Matter – Allt är inte nattsvart…
Ska man till en permanent samhällsförändring så är det också ur de mest sårbara gruppernas perspektiv man behöver börja titta utifrån. Men USA är de vitas värld. De vita med pengar är de som har makt. Hur många av dem vill ge avkall på sina egna privilegier för att ge likvärda möjligheter till svarta, latinos och fattiga? Med den nuvarande presidenten Donald Trump vid makten, är jag inte hoppfull om stora övergripande samhällsförändringar åt det positiva hållet. Mer hoppfull blir jag dock när jag kommer ner på borgmästar- och polischefsnivå. För här har det redan börjat och fortsätter att hända saker på sina håll. De senaste brutala dödsfallen har även väckt fler och fler vita amerikaners avsky. De har makt att göra viktig samhällspåverkan som leder till förändringar. Tillsammans med svarta, latinos och fattiga kan de skapa en samhällsutveckling som leder till permanenta förändringar – även om vägen är lång…
Våld eller icke-våld och empati?
Det är viktigt att se även ur de amerikanska polisernas perspektiv. Poliserna vållade de här svarta afroamerikanernas död. De var snabba med att ta till övervåld i de uppkomna situationerna, men en stark rasistisk kåranda påverkar, likaså ett land som genomsyras av rasism.
USA har hela 18 000 poliskårer. Polisutbildningarna inom landet skiljer sig åt. De är också betydligt kortare än den övergripande enhetliga utbildning våra svenska poliser genomgår. De amerikanska polisernas utildning har i regel som utgångspunkt att lösa situationer med just våld i stället för icke-våld och empati. Kommunikation sker oftast genom krafttag och vapen.
Black Lifes Matter – Förändring kräver krafttag
Amerikanska poliser verkar i extremt tuffa miljöer som kostat många polisers liv. Deras vardag är fylld av grov brottslighet, våld och människor påverkade av tunga droger. Arbetssätt och arbetsmiljöer triggar adrenalin. Det behövs omfattande krafttag och genomgripande förändringar, för att få till stopp på polisbrutaliteten inom de 18 000 amerikanska poliskårerna. För att stoppa polisvåld och få bort rasism inom det amerikanska polisväsendet krävs både regionala och övergripande politiska förändringar. Regionala förändringar har på flera håll påbörjats. Vi får se vad presidentvalet den 3 november bär med sig.
– Vad vi aldrig får glömman, är att – Black LIfes Matter
!
Fotot utvald bild: #truthseeker08