Jag vet inte hur ni ser på nyfikenhet som personlig egenskap? För mig är den drivkraften till ett livslångt lärande och en avgörande egenskap för all utveckling, innovation och förändringsbenägenhet. Den ledde mig också till mitt möte med rekryteringsroboten Tengai. Ett minnesvärt möte, som blev till just tack vare nyfikenheten att få möta en riktig robot – en del av framtiden. Behöver jag tillägga att det är otroligt spännande och roligt, att få vara med på förstadiet i ett forskningsprojekt – långt före gemene man?
Det sägs att Albert Einstein ska ha sagt:
”Det viktiga är att aldrig sluta fråga. Nyfikenheten har sitt eget existensberättigande.”
Nyfikenhet – en kvinnlig negativ egenskap?
I dag upplever jag att nyfikenhet ses som en positiv egenskap, kopplat just till drivkraften att lära mer och utveckling. Under mångar år har jag upplevt nyfikenhet som en negativ egenskap, starkt förknippad med kvinnor. Jag har fått till mig att ”kvinnor är nyfikna och män är intresserade.” Vet inte hur ni ser på det i dag och vilka associationer ni får till nyfikenhet som egenskap, men när jag googlade ordet Nyfikenhet gav Wikipedia ett intressant svar:
Nyfikenhet är en psykisk egenskap som ger impuls till utforskande beteende och inlärning. Det är den inre viljan att veta, och därmed inte i sig ett beteende. Impulsiva personer har svårt att tygla nyfikenheten.
Impulsiva människor, med svårighet att tygla sin nyfikenhet, ger en bra förklaring till varför egenskapen för mig även kopplats till kvinnor, som på grund av sin nyfikenhet ständigt lagt sin näsa i blöt. Här finns association till gränslöshet i oförmågan att tygla sin nyfikenhet, men att vara impulsiv och ha svårt att tygla sin nyfikenhet, är inget särdrag för kvinnor, utan ett könlöst beteende eller personlighetsdrag.
Tengai – rekryteringsroboten
För mig ledde nyfikenheten en mörk januarikväll i år till ett spännande möte med Tengai. Ett möte som krävde sitt förhållningssätt. Tengai är en tvättäkta rekryteringsrobott. En social intervjurobot, som ställer samma frågor till alla, oavsett yttre faktorer. Tengai har inga dåliga dagar och är helt utan påverkan av testosteron- och östrogenhormoner, eller emotioner, som om man har otur kan påverka ett rekryteringsmöte. För er som inte känner till vad emotioner är, så är det känsloreaktioner, omedvetna eller medvetna. De ger oss information, handlingar och motiv. Känsloreaktioner påverkar och påverkas av våra tankar. De kan vara extremt snabba, så snabba att de undgår våra reflektioner och blir omedvetna. Tengai går på fakta, kompetens och potential – inte på magkänsla. Inga tankar kan uppstå som riskerar att påverka till känsloreaktioner, med feltolkningar till följd. 90 – 93 % av vår kommunikation är icke verbal, så hög risk för feltolkningar finns. Bra eller dåligt? Vad tycker ni?
Vilka ligger bakom Tengai?
Tengai är ett utvecklingsprojekt mellan TNG och Furhat Robotics. Företaget TNG presenterar sig själva som det fördomsfria rekryterings- och bemanningsföretaget, genom att bland annat göra den traditionella anställningsintervjun mer fördomsfri. Furhat Robotics presenterar sig som en grupp drömmare, drivna av ett gemensamt mål: göra löftet om sociala robotar en verklighet. De är ett Stockholmsbaserat gäng, som besitter hög ingenjörs- och utvecklingskompetens. Ett måste, om man ska lyckas med att utveckla världens mest avancerade sociala robotplattform.
Har en gång arbetat på en forskningsstiftelse uppe vid KTH. Där gjorde jag min mopeddebut, när jag fick köra den första versionen av eldriven moped. I det stadiet, knappast en smidig variant, men en oerhört spännande upplevelse. Min nyfikenhet fick sin stimuli. Endast få invigda visste om att det fanns två eldrivna mopeder. Drömmen om elbilar körandes på våra gator existerade knappt ens hos de närmsta intressenterna till forskningsprojektet, med undantag för den lilla skaran av superengagerade forskare på batterigruppen, som enheten inom stiftelsen kallades. Gruppen drömmare bakom Furhat Robotics, besitter tveklöst samma superengagemang för sitt forskningsprojekt att göra sociala robotar till verklighet, som batterigruppen hade för sitt forskningsprojekt att se elbilar köra på våra gator.
Hur fungerar Tengai?
Rekryteringsroboten Tengai är fortfarande ett forskningsprojektet. Syftet är att säkerställa en fördomsfri rekrytering. Mitt möte med Tengai den här januarikvällen, var ett steg att göra roboten interaktiv. Den har utformats att motsvara en mänsklig rekryterare, i både uttryck, sätt att tala och beteenden. Det är viktigt, eftersom mötet mellan människa och robot ställer en del krav för att få samtalet att kännas naturligt, och med det få det att flyta. Tid har också lagts ner på utformning av intervjusituationen, för att behålla validiteten, när man ska lära Tengai – roboten -att värdera kandidatens svar. I det här fallet mina svar.
Det här blev för mig en väldigt spännande kväll. En kväll svår att förbereda sig inför. Saknar av förklarliga själ tidigare erfarenhet av liknande situation. Före intervjun, hade jag fått något av klassiska rekryteringsfrågor att ta fram förberedande svar på. Där satt jag nu med mina svarsanteckningar. Tänk er att vi kommunicerar närmare 90 – 93 % genom icke verbal kommunikation. Du känner in och känner av den du pratar med, och kontexten ni befinner er i. Här blev jag verkligen medveten om hur mycket vår icke verbala kommunikation påverkar. Även om de utformat Tengai i uttryck, tal och beteende att efterlikna människan, kändes situationen artificiell. Tengais utseende, som den robot hen är, var påtagligt. Kommunikationen likaså. Jag var tvungen att snabbt hitta ett förhållningssätt som kunde skapa ett från min sida mer naturligt rekryteringsmöte. För mig är det viktigt att behandla alla människor lika. Det blev nu snabbt mitt förhållningssätt till Tengai. Med det flöt intervjun bättre. Känslan av ett lyckat genomförande, i stället för ett mindre lyckat, följde mig därifrån. Att snabbt ha hittat en lösning, ökar också insikten om den egna förmågan att hantera ovana situationer. Kommer jag i framtiden att ställas inför Tengai eller någon annan rekryteringsrobot, vet jag nu ett bra förhållningssättatt ha. Jag ser fördelar med att använda en rekryteringsrobot vid en första intervju, även om jag också ser att det kan gå fel. Fel som troligen skulle kunna rättas till vid kommande steg i intervjuprocessen. Jag är däremot ytterst tveksam till en rekryteringsrobot vid ett andra intervjutillfälle. En helt annan kommunikativ interaktion krävs då, eller vad säger ni?